Jag hade äntligen bestämt mig! Och så kom detta...

Jag hade precis bestämt mig. Jag har funderat på det länge men skjutit det framför mig. Men nu, för bara någon vecka sen kom jag fram till att detta är något för mig.Jag ska bli clown.Jag älskar att va clown! Det finns ju inget bättre att klä ut sig till, än till just clown. Man får liksom ta ut svängarna hur mycket som helst, hur man vill.Det sorgliga i denna historien är att det just nu, JUST NU, råder nå slags clowntrend där folk skräms men också begår brott i clownens namn. Huuur dålig tajming är inte det? Kan jag ens bli clown nu?I vilket fall.Bra med att va clown:- Man kan klä sig i vilka knäppa kläder man vill, inga kläder är mer "rätt" än några andra. Jag som älskar färg och mönster kan gå all in.- Man får sminka sig knäppt. Och mycket! Inga gränser. Dessutom blir man gullig.- Man får ha hatt. Bara det.- Man går in i rollen. Det är inte jag, fast ändå nå slags inre jag. Detta gör att man kan skoja, spexa, ha roliga röster, dansa och sjunga hur mycket som helst utan att behöva ta ansvar för det. Det är ju inte jag, det är clownen (som då heter något, se nästa punkt).- Man får ha ett roligt namn som man kan bestämma helt själv.- Man måste lära sig konster och trix, jonglera och greja. Och det vill jag kunna, speciellt jonglera.- Man får va barnslig.Jag och Ennis älskar att va clowner, men nu är det ett tag sen. Idde ska också få prova att va clown, kanske gör vi det i helgen.Jag tänker i vilket fall att jag ska hitta min clownkaraktär, prova mig fram lite. Och sen kan jag få va clown ibland. Tror det skulle kunna bli bra.