Att berätta tidigt om graviditeten

Först vill jag tacka för all massiv kärlek vi fick från er läsare igår. Tusen tack för alla grattis och lyckönskningar! Det känns överväldigande och roligt att så många är engagerade och sugna på att följa oss även i denna graviditeten! PUSS på er!Idag går jag in i vecka 10 (9+0), dvs att det fortfarande är några veckor tills den stora risken för missfall minskar markant. Och det finns ju nå slags oskriven regel om att man inte ska berätta att man är gravid före vecka 12."Ååååh, äntligen vecka 12, äntligen kan vi berätta. Puuuh" Så låter det ju. Och har även låtit från mig tidigare. Men varför egentligen?Man är rädd att få missfall. Och om man sagt till var och varannan att man är med barn blir det jobbigt om de plötsligt frågar "Hur går det med bebisen?" och man ba "Nä, jag fick missfall". Så är det säkert för många, att det blir jobbigt. Men jag känner tvärtom. Om jag berättat att jag är gravid känns det ju också lättare att säga det där, att jag har fått missfall. Och ledsen blir man ju, men då kan ju folk förstå. Och det blir ju mer naturligt att faktiskt dela med sig, eftersom folk runtomkring vetat att man var gravid.Och i mitt fall kommer jag ju ändå skriva i bloggen och berätta på tuben ifall jag har oturen att få missfall. Så jag struntar helt enkelt i den där regeln. Men det är ju olika för alla, såklart. Men jag tycker inte att man ska hålla sig till 12-veckors-regeln bara för att.Nyfödd Ennis <3Det är ju nu i början man bara måååste få berätta eftersom man oftast mår rätt kasst med illamående och plötslig trötthet. Det är ju jättejobbigt att ba "Nä jag mår bra idag, tack!" och så behöver man springa och kräkas eller slänga sig på kontorssoffan var och varannan minut. Det går ju inte. Berättar man så fattar ju folk. Sååå mycket skönare.Nu väntade ju vi med att gå ut i sociala medier, blogg och YouTube tills nästan v 10 men det var faktiskt min man som ville vänta så länge. Jag hade kunnat gå ut tidigare och har också berättat för rätt många jag träffat på sista tiden. Men det tog ett tag för Johan att ens berätta för sin mamma och ja, de allra närmsta vill man ju berätta för först kanske :DNyfödd Idde <3Men nu vet alla, och det känns bra. Jag är, som jag sa i videon, lite orolig eftersom jag fick en blödning för 1,5 vecka sen men håller hoppet uppe! Jag har inte varit på ultraljud och kollat efter blödningen eftersom det inte var nå klumpar och eftersom mina gravidsymptom blev mer tydliga efter blödningen. Men vissa dagar tänker jag att jag kanske borde. Eller väntar jag tills mitt inskrivningssamtal och försöker få till ett ul då. Får se.Ha nu en fin fredag vänner och ta vara på helgen! Kram <3